tisdagen den 26 januari - alltid är det något som dyker upp...

Jag har varit i Linköping och fått min femte behandling cellgifter idag. Min läkare som nu har fått nytt namn, från doktor Butter till doktor Lugn, han kom på besök och ville titta på det jag har vid axeln. Förra gånge sa han att det inte var tumörer, viket var skönt. Nu frågade jag honom om några små knutor som ha dykt upp runt såret. Han tittade och var inte säker på vad det kan vara, så han tog prov på två stycken och på den vid axelnm, för säkerhet skull som han sa. Nålen de går in med är lång och sitter på ett större handtag. Jag var lite orolig att han skulle gå för djupt, så att han kom emot något ben. De sticker in nålen och rör om lite för att få med det som berhövs för att analysera. Det är lite otäckt, men jag blundade och andades lugnt och det gick bra. Jag får besked om någon vecka. Han frågade särskilt om jag vill ha telefonbesked oavsett om det är postitivt eller negativt. Jag svarade lugnt att telefonbesked är ok. På något sätt kände jag mig lugn hela tiden. Jag har bearbetat detta så länge nu att jag orkar inte hetsa upp mig och oroa mig alltför mycket. Hypernervös blir  jag nog iallafal när de ringer.

Ytterligare en fråga hade jag till doktor Lugn. Precis bredvid där tracken till luftstrupen har suttit har jag också något knöligt som sitter och det har jag varit säker på är tumörer. Under tid har jag varit rädd för att det skulle växa och lägga sig under där tracken har suttit och det är ju inte så bra. Då blir det svårt att svälja. Doktor Lugn böjde sig lugnt fram och tittade och kände och sa lika lugnt - nej det är inte någon turmör. Så skönt, tänk om jag hade frågat tidigare. Anledningen till att jag inte har frågat beror nog på att man inte orkar ta emot alla besked. För mycket negativa besked blir för mycket att klara av att hantera. Om jag nu får besked att allt är ok, så vet jag bara om en tumör och det är den som suttit i såret och den har nästan försvunnit. Det skulle vara otroligt skönt.

Min kurator kom också och pratade och hon är den bästa jag har träffat. Hon samtalar och kommer med egna funderingar och relaterar till andra patienter. Vi hade ett jättebra samtal. När vi samtalat en stund säger hon att hon märkte en stor skillnad på mig - Du har ett lugn och dina ögon är klarare, något har hänt, vad? . Inget har hänt utan jag känner mig bara lugnare. Boken Hemligheten kanske har något med det att göra.

Under en längre tid har jag varje kväll läst i Hemiligheten och försökt fokusera på det och bli övertygad om att jag kan styra ganska mycket i mitt tillfrisknande genom min tankeverksamhet. Jag lhar äst hela boken ett par gånger och det är så mycket som stämmer att man blir övertygad. Det är fantastiska händelser som man kan läsa om och det ger en kick. Måste försökra få tag i filmen som bygger på boken.

Till middag idag blev det Gulaschsoppa och lite glass till efterrätt. Riktigt gott.

Kommentarer
Postat av: Ewa

Doktor Lugn, f d Butter, verkar vara en sympatisk person och du är i trygga händer eftersom han bryr sig så mycket om dig. Om det skulle vara något som kommit igen så vet han alldeles säkert vad som ska göras.

Det är bra att du jobbar och får tankarna på annat. Jag vet ju hur engagerad du är inom allt som vi gör och det mår både du och vi andra bra av!

Jag ser fram emot att vi ses imorgon // Ewa

2010-01-27 @ 16:31:05
Postat av: Maria EB

Härlig läsning Susanne! Butter och lugn kanske är en bra kombo egentligen. Hellre det än flåshurtig och speedad. Bra också att kuratorn funkar för det är ju jätteviktigt såklart.

Och sen måste jag bara säga - himmel vad kämpastark du är med den mentala träningen! Jag är så imponerad av detta. Självklart måste det spela roll. Om du tränat benen lika mycket hade du ju inte trott att det var en slump om dom blivit starkare och hela du mått bättre.

Det måste vara rätt väg - kämpa på så mycket du bara orkar och kan!

Megakramar

Maria

2010-01-27 @ 19:01:48
Postat av: Marie

Hej!

Jag blev nyfiken på boken du skrev om "Hemligheten". Jag sökte på nätet och hittade en som är skriven av Dan Josefsson och Egil Linge. Är det den? Är en riktig bokmal och läser gärna böcker som andra ger något positivt.

Trevligt att läsa att du mår bättre! Följer din blogg även om jag inte kommenterar så ofta.

Ha en trevlig helg önskar Marie

2010-01-29 @ 14:18:34
Postat av: Mags

Sussi!

Att du har omvärderat dr Butter tycker jag känns bra, han är säkert en klok karl. Jag tror du talade om honom redan när jag besökte dig på sjukhuset i Lkpg eller hur? Finessen är, så vitt jag kommer ihåg, att du talade om för honom att man inte orkar med för mycket negativt på en gång och att han förstod och tog till sig. Bra gjort av fd dr Butter, nuvarande dr Lugn.



Vi har också sett att du har en annan blick och att du åter är tillbaka i din arbetsroll. Det känns mer än fantastiskt och jag tror att det är just så som du skriver, det finns bara en tumör och den håller på att försvinna!!!!!

Tankens kraft är enorm Sussi, det har jag ju tjatat om hela tiden och du vinner den här kampen för du har kraften - the fource is within you!!!



Se utvecklingen från den positiva sidan och på ditt eftertänksamt kloka sätt så blir det dubbelt så bra, det vet jag med säkerhet. Starka kvinnor går sannerligen inte av för hackor, det är du ett levande bevis på!

Ät och försök njut lite av smaker och av din fantastiska familj!

Familjekram och fredagsmys, Mags

2010-01-29 @ 18:32:36
URL: http://susanneplus.blogg.se/
Postat av: Mags

Men gud, jag glömde din födelsedag!!!!!! 49 år är väl ingen ålder, för mig existerar inte ålder, bara den faktiska verkligheten och i den kan man känna sig som 100 år en mulen dag när man är 29!!! Så det så. Och tvärt om, som tur är!!

Stor grattiskram, Mags

2010-01-29 @ 18:35:31
URL: http://susanneplus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0