tisdagen den 5 januari - bättre idag
Magen har lugnat sig och jag har ätit idag. Sköterskan från onkologen ringde för att höra hur jag mådde.
Jag har hamnat bland en massa cancerbloggar. Så många människor som skriver och berättar om sin cancerresa. Man blir så imponerad av alla starka människor, samtidigt som man blir så ledsen när någon dör. Idag var jag på George Scotts blogg och han skrev om Petra som gått bort i jul. Han har en länk till hennes blogg och jag gick in för att läsa. En ung tjej på 35 år från Linköping med bröstcancer som spridit sig till andra organ. Jag läser det, men klarar inte av det utan gråter. Vet inte riktigt vad jag söker... men kan inte låta bli.
Någon frågade mig hur länge jag ska hålla på med cellgifter och det vet jag inte. Läkaren vet säkert, men jag har inte frågat. Känner mig trygg att få det och vill inte sluta. Fick ett nytt läkarintyg idag t o m 31 mars och då slog det mig att jag kanske bara ska få cellgifter till dess. Bäst att fråga nästa gång. Jag har hela tiden trott att jag ska få det under sex månader.
Har jobbat lite idag och funderar på att om några veckor åka till kontoret och arbeta därifrån. Måste lösa det med dator först. Klarar inte att bära datorn till och från jobbet. Vår hemdator är inte tillräckligt bra, så vi får nog köpa en ny.
Så skönt att du känner dig bättre igen!
Som du vet så jobbar jag ju hemifrån vissa dagar och det fungerar jättebra. Om man har en bra hemmadator så är det bara att koppla upp sig och mycket smidigare än att bära med sig jobbdatorn.
Vi längtar efter att ha dig hos oss på jobbet igen!
Snöiga, varma kramar från Ewa
Vad härligt att höra att du känner dig lite bättre och att du lyckats äta lite. När kroppen väl börjar återhämta sig kan det gå snabbare än vad man tror. Kroppen är ett underverk ibland! Jag hoppas o tror att det är så! Ser fram emot våren och att du då mår så mycket bättre i takt med att solen tittar fram o värmer upp både kropp o själ.
Hej Susanne!
Härligt att det blev en vändning med magen så snabbt. Lätt att förstå att du reagerar starkt på en sån grej. Ilska, smärta o rädsla är inte lätta känslor att hantera utan att det märks. Särskilt inte när du måste göra det under så lång tid. Jag tycker du är kanonduktig på detta i alla fall - även om du skulle vilja vara bättre. Och allt ditt sökande hjälper dig säkert på något sätt i den här processen.
Megakramar
från
Maria - som snart ínte vet var jag ska lägga all snön när jag skottar. Ujuj va mycket det har kommit.
Hejsan susanne
Jag tycker att
www.cancertjejer.forum24.se
är super bra och den har hjälp mig och andra
i samma sits
Mvh. Maria
Hej !
Vill bara säga att jag inte känner dig, du vet nte vem jag är men jag måste ändå få uttrycka min beundran för dig... Jag håller alla tummar för dig, min och alla som jag känner, Du berör..
Hej!
Skönt för dig att du mår bättre nu! Hoppas det fortsätter så!
Jag har precis som du snöat in på ett flertal cancerbloggar. Jag har precis förlorat min faster i cancer så därför har jag letat tröst och kunskap i olika bloggar. Faster avled den 30/12 på Norrköpings lasarett efter en kort tids sjukdom endast 57 år gammal. Livet är hårt! Men hon slipper lida nu.
Jag beundrar också de som orkar och vill dela med sig av sin erfarenhet om sjukdom och behandling mm. Detta gäller även dig!
Jag läste också om Petra som avlidit, hon liksom jag lärare i Linköping. Sorgligt när så unga personer avlider. Sorgen är tung för oss som blir kvar.
Nu väntar en solig och kall dag ute. Vilket underbart väder! En skön helg önskar jag dig!
Mvh Marie från Linköping
åh så tråkigt med cancer! en kompis mamma gick bort på natten till lucia pga bröstcancer..
Inget skulle vara roligare än om du orkade vara hos oss på jobbet då och då!!! Du vet att vi saknar dig och att vi bara längtar efter att vara alla tillsammans igen! Du är verkligen beundransvärd och det kan man inte säga tillräckligt många gånger. Jag förstår också varför du läser cancerbloggar, eller kanske snarare varför du inte kan låta bli... du har tagit på dig en canceridentitet och i den delar du naturligtvis en massa erfarenheter och känslor med andra som förstår vad du talar om och går igenom. Det är ju naturligt och lätt att förstå! Men försök att behålla din friska identitet också! Du får i alla fall inte glömma vart du är på väg, nämligen tillbaka till det friska livet!!!
Många, många kramar till dig och hela din familj!
Mags
