torsdagen den 17 december - kallt och tråkigt...
Det är skönt att läsa om andra som tänker och känner som man själv. Just nu väntar jag på ett tecken att tumörerna ska minska, men jag törs inte riktigt tro det. Istället tänker att det inte har minskat, ifall det inte gör det och de måste byta cellgifter. Då är jag beredd eller också spelar det inte någon roll, för man är aldrig beredd. Så lite pessimistiska tankar idag. Jag bad min syster surfa runt och se om det pågår några studier som jag ev skulle kunna delta i, där man testar nya mediciner. Vill inte leta själv för då hittar jag bara en massa tråkigheter. Får se om syster hittar något.
Hej!
Det är snö och storm även i Örebro och Sörmland så idag fick det bli en telefonkonferens inom landsbygdsprojektet istället för möte hos oss i Östergötland. Alla hälsar så gott till dig och ser fram emot när du är med nästa gång.
Nu ska jag snart ta pendeln och kommer säkert att bli sittandes någonstans på vägen igen - det är mycket strul med tågen nu men känns ändå säkrare än att åka bil 20 mil varje dag...
Varm kram i ett kallt väder / Ewa
Ja, huga vilken vinter det blivit. Här i Tranås vräker snön ner och det är snart dags att skotta igen. För tredje gången idag.
Hoppas din syster hittar någon bra studie eller testgrupp du kan vara med i. Man ser ju annonser i tidningarna ganska ofta. Ska hålla ögonen öppna.
Tänk vad otroligt det är med dessa bloggar där du kan hitta personer som varit/är i din situation. För även om vi andra försöker så går det ju bara inte att föreställa sig hur j-t det kan kännas. Ändå tycker jag att du är så otroligt duktig på att förmedla din resa mellan toppar och dalar.
Snart kommer säkert ett positivt besked. Jag håller alla tummar.
Megakram
Maria
Hej!
Jag har läst det mesta på din blogg. Det är så härligt att du är så öppen. D>et kan hjälpa många.
Ja som du skriver är det lite vanskligt att söka på nätet. Man läser onekligen för mycket jobbiga saker. Man vill ju veta men samtidigt inte. Hoppas allt går bra.
God morgon Sussi
Jag läste just att du haft en tuff dag . Du befinner dig (mycket förståligt!) i en känslomässig ”berg-och-dalbana”. En åktur utan chaufför, ingen klar tidsbegränsning och med en hastighet som heter duga! Klart att modet och hoppet stundvis sviktar. Så måste man också få känna ibland, för att stå ut.
Ibland, när jag tycker att det blir tungt, tänker jag (omoget) att det hade varit fan så mycket lättare om du bara brutit benet. Men nu är det inte så…
SÅ:
Om du har en bättre dag i dag ska du upprepa ditt mantra och koncentrera dig på tankens kraft. Jag är övertygad om att tanken har kraft! Om du orkar ta en promenad och ta ut dig så mycket du kan, för fysisk ansträngning gör susen för negativ energi (vet jag av erfarenhet)!
Klockan är nu 9.00 (fredag)och solen börjar skina genom mitt fönster på jobbet. Jag ser att det kommer bli en härlig dag. Jag hoppas du också kan njuta av den. Här och nu!
Kram/Inger
