Måndag 2 november - en dålig natt

Vaknade vid halv tre i natt och kände ångesten komma. Väckte Roger som hämtade en lugmande tablett och som sedan låg och höll min hand tills tabletten började värka. Somnade sedan om några timmar. Tvättade håret i morse och det är inte helt enkelt. Jag står lutad över badkaret och Roger står bakom mig och håller om mig så att jag inte ska ramla. Så tvätta håret varje dag fungerar inte, utan håret en dag och duscha nästa.

Var hos distriktsköterskan och la om såret vid nyckelbenet, som jag fått en infektion i. Det blev en lagom promenad. Jag ser ju lite konstig ut och känner hur man tittar. Eftersom saliven rinner har jag en papperslapp i munnen som fångar upp det. Men jag bryr mig inte. Promenader ska det bli varje dag.

Roger skulle ha jobbat kväll i kväll men ringde jobbet och de ordnade så han får ledigt hela veckan. När han sa det rann det en tår. Så skönt. Han är min trygghet och finns där hela tiden. Jag har börjat spruta wvchyvatten med en sondspruta i munnen. Det går inte att dricka med glas då rinner allt ut. Men så här kan jag även svälja en del. Det är ljuvligt och helt underbart med vichyvatten.

Min  mellansyster och mina föräldrar var här idag. Önskar jag kunde tala lite bättre. Man är ju van att prata hela dagarna i jobbet. Jag var ute på vår hemsida ostergotland.info och tittade. Läste vår nyhetstidning som var det sista jag gjorde innan operationen. Det är ett steg mot jobbet. Törs inte gå in på e-posten än. Det får vänta lite till. Jag får skriva med en hand, Den vänstra fungerar ännu inte. Det är den armen som de tog skinn och blodkärl ifrån, så där är det som en grop och det tar ett tag innan den fungerar igen.

Har inte bestämt än om jag ska ta en sömntablett ikväll. Nackdelen är att man blir så seg dagen efter. Vi får se hur det känns.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej!

Vi kanske kan ta en promenad när vi ses på onsdag om vädret är skapligt. Hösten är ju fortfarande fin så det gäller att passa på att njuta av alla färger.

Susanne, du får oss alla att tänka till - att njuta av vichyvatten är något vi tar för givet men det låter helt fantastiskt när du beskriver din känsla inför detta...

Varm kram från Ewa

2009-11-02 @ 20:48:28
Postat av: eva-karin

Hej syster! Varje gång jag läser din blogg så tänker jag att jag ska skriva en kommentar..men ack nej så blir det aldrig. Varje gång jag klickat upp kommentar rutan så liksom försvinner orden. Det är för svårt och konstigt att ta in allt så orden liksom försvinner, eller snarare är det så att de inte räcker till. Men jag besöker din blogg flera gånger per dag och du har en enastående förmåga att beskriva din situation!

Go for it sister! //Kram Kajsa

2009-11-03 @ 18:28:55
Postat av: Inger

Hej Susannne

kan tänka mig att du (och resten av familjen) har det jätte jobbigt nu..på många plan dessutom. Läser ofta din blogg och tänker på dig både nu och då. Micke hälsar så gott! Fortsätt att skriv om du orkar och kan. Vi är många som vill veta hur du har det.

Om det kan vara till någon tröst kan du kanske finna någon form av styrka i att du redan gått igenom en hel del besvärligheter. Dessa läggs nu till det förflutna! Bamse Kram

2009-11-05 @ 13:51:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0