susanneplus

Dagarna går och det händer inte särskilt mycket. Jag får liksom börja om. Bara att duscha tar mycket energi och Rogers hjälp. Känner mig riktigt gammal och skröplig. Hade aldrig kunnat föreställa mig att kroppen skulle slås ut så. Roger och Jakob var ute vid garaget och mekade med vår gamla bil, som har stätt på landet och som nu ska få nytt liv. När de höll på gick jag fram och tillbaka på parkeringen. Går inte ut själv än, då benen är lite ostadiga.
Så jag måste träna till nästa vecka, då Roger börjar jobba.

Nu kan jag inte skriva mer, då min axeln gör djävulskt ont. Roger försöker massera för att det ska bli bättre.