tisdagen den 15 september - nu vänder det nog...
Inga kräkningar och inte så mycket slem i halsen. Till och med provade jag lite youghurt idag och det gick bra.
Inte så gott, men man får väl vänja sig vid en annorlunda smak eller jag har ju inte så mycket smak kvar. Jag har också slutat med morfinet och känner verkligen att det har gått ur kroppen. Jag känner mer nu. Morfinet tog bort känseln på något konstigt sätt. Tidigare kände jag inte sonden, men det gör jag nu, även om den inte gör ont. Den bara känns och jag kan rysa när jag känner den. Jag förstår att morfin är mycket vanebildande, speciellt för människor som har använt det under en längre tid. Men det är skönt att jag inte har några värkmedel i mig. Så nu kan jag köra bil.
Jag är så glad för det nätverk av familj och vänner som finns runt omkring mig. Alltid är det någon som ringer eller kommer på besök. Idag kom det blommor från föreningen FörTur som jag sitter i styrelsen för - det värmde.
Igår var min mellansyster här och det var kul att bara hon och jag kunde sitta och prata. Hon ska också genomgå en stor operation snart. Hon hade med sig en mysdress, precis en sådan som jag själv har tänkte köpa.
Roger han slår knut på sig själv för att passa upp och höra hur jag mår . Idag bad jag honom köpa hem lite youghurt med några av de där nyttiga bakterierna i. Då åkte han ut till Hageby Centrum för de har ett stort sortiment av olika sorter av livsmedel. Han ringde därifrån och gick igenom sorterna och för att jag skulle välja. Säkert av rädsla för att jag skulle "flippa ur" för att det blev fel. Nu har jag inte blivit sur utan har nog skött mig ganska bra hittills. Förutom när Jakob och Roger lagar mat och det luktar i hela lägenheten. Då skulle jag bara vilja skrika, men det har jag inte gjort än.
Nu ska jag titta på the Mentalist på TV3. Under tiden jag har skrivit det här har Jakob tittat på Idol och retat sig på alla, som han säger, fjortistjejer som gråter i TV. Har försökt tala om för honom att man inte kan dra alla tjejer "över en kam", men säkert för att reta mig, så drar han upp allt negativt han kan komma på. På kvällarna när Jakob och jag är ensamma hemma har vi en hel del mer eller mindre intressanta diskussioner om allt mellan himmel och jord. Även om jag inte tror det nu komme jag nog att sakna det när han flyttar hemifrån.
Härligt att det har börjat vända, jag blir så glad för din skull. Kanske du snart börjar bli redo för en promenad?
Så skönt att du känner dig bättre! Ser fram emot att träffa dig och prata om jobb och allt annat... KRAM
Vad roligt att du börjat blogga, Sussi! Vi är många som tänker på dig och undrar hur du mår. Skönt att det börjat vända och förhoppningsvis fortsätter att gå åt rätt håll! Här jobbar vi på för fullt och det känns spännande att vi är med och gör Östergötland bokningsbart på nätet! /Kram
Vad kul att du bloggar. Fick din bloggadress av Ewa som sprang förbi här.Det här kommer att gå bra. Du är ju av en fin årgång och vi av denna årgång ger oss inte så lätt eller hur?
Skönt att höra att du känner dig lite bättre idag.
Vi håller ställningarna till du är tillbaka så ta det lungt.Ska ha lite raclettafton ikväll. Tar ditt vin denna gång så kan du ta mitt nästa gång.
Stor kram!!!!
